Upphovsrätt

Upphovsrätt i allmänhet

Ett upphovsrättsligt skyddat verk är resultatet av upphovsmannens intellektuella skapande, dvs. det måste vara resultatet av upphovsmannens fria kreativa val och återspegla upphovsmannens personlighet. Upphovsrätten skyddar endast det personliga uttrycket i verket och alltså inte själva idén, formatet, strukturen eller arrangemanget.

Upphovsmannen har ensamrätt att bestämma över användningen av det verk som han eller hon har skapat. Om flera personer skapar ett verk tillsammans äger de upphovsrätten gemensamt.

Om upphovsrättens ekonomiska och ideella rättigheter

• Enligt de ekonomiska rättigheterna är det endast upphovsmannen som har rätt att avtala om hur hans verk får användas och att få en skälig ersättning för detta.

• Till de ideella rättigheterna hör bland annat att upphovsmannens namn måste anges i god tro. Dessa rättigheter kvarstår hos upphovsmannen även om han eller hon avstår från sina ekonomiska rättigheter.

• Närstående rättigheter skyddar inspelningar, t.ex. videor eller fotografier. En utövande konstnär, t.ex. en dansare, skådespelare eller musiker, får skydd för sitt eget framförande av ett verk när framförandet spelas in. Producenten av inspelningen, t.ex. ett produktionsbolag, får också rätt till inspelningen.

Men om någon ändrar ett originalverk för att skapa ett nytt och självständigt verk, är deras upphovsrätt inte beroende av upphovsrätten till originalverket.

Upphovsrätten skyddar upphovsmännens kreativa arbete. Utan upphovsrätt skulle vem som helst kunna kopiera någon annans kreativa arbete utan att kunna förhindra det.

Kreditering

Korrekt kreditering av upphovsmannen är en del av upphovsrätten och en fråga om de moraliska rättigheter som nämns ovan. Upphovsmannens namn ska anges i enlighet med god sed, t.ex. när verket framförs offentligt eller på annat sätt görs tillgängligt för allmänheten.

För gott uppförande

God sed kan tillämpas på olika sätt och det finns inte ett enda rätt sätt, utan hänsyn tas till situationen. Inom scenkonsten är det till exempel god sed att kreditera upphovsmännen i manuset och i audiovisuella produktioner i eftertexterna.

God praxis påverkas av rådande praxis inom varje sektor, men även om en ackrediteringsmetod är rådande praxis inom sektorn innebär det inte automatiskt att det är god praxis.

Korrekt kreditering är också viktigt för att säkerställa att det utförda arbetet krediteras rätt adress och att till exempel kopieringsersättningar betalas ut korrekt. Kreditering bör om möjligt alltid avtalas i förväg.

Det kan t.ex. strida mot god sed att inte nämna en upphovsman, att på ett missvisande sätt uttrycka olika upphovsmäns bidrag eller att endast ge kredit i begränsade sammanhang. Att i onödan kreditera personer som inte bidragit till verkets tillkomst kan också strida mot god sed.

Undantag från upphovsrättsligt skydd

Det upphovsrättsliga skyddet är dock inte evigt eller helt obegränsat. Om den exklusiva upphovsrätten vore evig och obegränsad skulle det vara omöjligt, eller i vart fall mycket svårt, att skapa något nytt. Allt nytt skapande är i någon mån beroende av det gamla, redan existerande.

Exempel på undantag och inskränkningar i upphovsrätten är

1. Skyddstid: I EU-länderna är den upphovsrättsliga skyddstiden 70 år från upphovsmannens död, eller 70 år från den sist efterlevande upphovsmannens död om verket har skrivits av flera personer.
2. Citatundantaget: lagen tillåter rättvisande citat av publicerade verk i den utsträckning som är nödvändig för ändamålet.
3. Parodi, pastisch och karikatyr: ett tidigare publicerat verk får användas i parodi, karikatyr och pastisch.
4. Privatkopiering: vem som helst får göra ett fåtal kopior av ett utgivet verk för privat bruk.

Har någon gjort intrång i mina upphovsrättigheter?

Ett intrång i upphovsrätten föreligger om ett verk eller en inspelning olovligen har ändrats eller vidaredistribuerats. Upphovsrättsintrång kan också vara underlåtenhet att nämna upphovsrättsinformationen. Sådana upphovsrättsintrång kallas ofta i dagligt tal för plagiat.

Upphovsrättsintrång kan utredas som mål om ersättning och/eller skadestånd. Många upphovsrättsmål kan också utredas som brottmål. I upphovsrättsmål är ersättning och skadestånd ofta blygsamma. Ett möjligt sätt att få en icke-bindande tolkning av ett ärende är att begära ett yttrande från Upphovsrättsrådet.

Läs mer om Copyright Council

I upphovsrättsmål är det typiskt sett mycket bevisning om huruvida ett verk överhuvudtaget är ett verk och vem som har skapat det. Det egna skapandet måste därför kunna klarläggas i efterhand. Det är därför viktigt att på ett tidigt stadium dokumentera det egna skapandet så noggrant som möjligt.

Om avtal och ersättning

Om avtalen

Avtal om upphovsrätt och ersättning är alltid frivilliga. Om det inte finns något upphovsrättsavtal kvarstår rättigheterna hos upphovsmannen, dvs. de övergår inte automatiskt till uppdragsgivaren eller arbetsgivaren.

Ett bra upphovsrättsavtal är inte detsamma i alla situationer. Det finns inte en enda uppsättning riktlinjer och det påverkas av faktorer som vilken sektor du är verksam inom. Inom film- och TV-branschen är det till exempel vanligt med ett bredare avtal med upphovsmannen om överlåtelse av upphovsrätten till produktionsbolaget, medan det inom scenkonsten till exempel inte finns något behov av ett sådant avtal.

Ett av de viktigaste verktygen för en frilansare som skapar upphovsrättsligt skyddade verk är ett bra upphovsrättsavtal. Det är viktigt för upphovsmannen att komma överens om vilken upphovsrätt som ska (eller inte ska) överföras till uppdragsgivaren eller arbetsgivaren och vilken ersättning som ska betalas.

När en frilansare avtalar om upphovsrätt bör han eller hon åtminstone överväga följande punkter:

1. Vad är det jag går med på och varför? Om din avtalspartner kräver omfattande rättigheter utan att det finns något tydligt behov av dem, bör du begära en ändring av avtalet.
2. Hur länge gäller upphovsrättsuppdraget? Ju längre giltighetstiden är, desto högre bör ersättningen vara.
3. Hur kommer jag att krediteras? För en frilansare är det ofta viktigare att få rätt krediter än att få betalt.
4. Kommer jag att få en ersättning som jag kan vara nöjd med? Läs mer om upphovsrättsersättningar nedan.

Om upphovsrättsersättningar

För överlåtelsen av upphovsrätten ska en skälig ersättning betalas till upphovsmannen. Det korrekta beloppet för denna ersättning är en komplex fråga för vilken det inte finns någon universell siffra i euro eller procent. Den vägledande principen i lagen är att upphovsmannen har rätt till en rättvis och skälig ersättning.

Storleken på upphovsrättsersättningen och sättet att betala den varierar avsevärt mellan olika branscher. Upphovsrättsersättningar kan till exempel betalas på något av följande sätt:

• Som en del av lön eller bonus

• Som ett separat engångsbelopp

• Som en royalty baserad på användning

• Som ersättning som betalas av samförvaltningsorganisationerna

• Kombinationer av ovanstående

Alla ersättningssystem har olika för- och nackdelar. Till exempel är en separat engångsbetalning säker och snabb jämfört med en royalty baserad på användning, men royaltyn kan växa sig större med tiden.

Upphovsrätt och royalties kan avtalas direkt med den enskilde upphovsmannen, eller så kan upphovsmannen bemyndiga en upphovsrättsorganisation att bevilja och avtala om licenser.

Ersättning som betalas genom kollektiva förvaltningsorganisationer avser en situation där ersättningen inte avtalas direkt med den enskilde upphovsmannen utan administreras av kollektiva förvaltningsorganisationer för upphovsrättsinnehavarnas räkning. Sådana kollektiva förvaltningsorganisationer är bl.a:

Kopiosto ry Kuvasto ry Ordförråd förening Teosto ry Gramex Apfi Avate

Beskattning av upphovsrättsersättningar

Upphovsrättsliga royalties som erhålls av en privatperson är skattepliktiga royalties i skattehänseende. Upphovsrättsersättningar justeras inte vid beräkningen av den inkomstrelaterade dagpenningen, men de är inkomst som jämställs med kapitalinkomst i fråga om arbetslöshetsförmåner och beaktas vid behovsprövningen av arbetsmarknadsstöd.

Läs mer om upphovsrättens inverkan på arbetslöshetsersättningen